Statyn av kung Henrik IV på Pont Neuf, den tredje i ordningen

Statyn föreställande kung Henrik IV av Frankrike står på Place du Pont-Neuf (ett tiotal meter långt, parallellt med Pont Neuf och i höjd med trottoaren). Denna plats ligger på västra sidan av Île de la Cité. Den upptar mitten av en liten esplanad belägen mitt på Pont Neuf, vid utgången av Place Dauphine (via rue Henri-Robert) och dominerar Square du Vert-Galant, precis nedanför på västra sidan. Statyn ligger vid gränsen till Paris 1:a arrondissement.
Den nuvarande statyn av Henrik IV Statyn av Henrik IV är skapad av skulptören François-Frédéric Lemot och invigdes den 25 augusti 1818 under Ludvig XVIII:s regeringstid. Men i själva verket är det den tredje ryttarstatyn av Henrik IV som rests på denna plats. Den första statyn av Henrik IV från 1614 – fyra år efter hans mord Den första ryttarstatyn av Henrik IV var ett initiativ av Marie de Médicis, drottning och änka till den mördade kungen. Statyn hör samman med Place Royale (Place Dauphine), eftersom den står bakom Place Dauphine på Pont Neuf som förlänger rue Dauphine (de tre anordnade av Henrik IV).

Denna staty, skapad av Jean Bologne och Pietro Tacca, ingår i den ursprungliga utformningen av Place Dauphine. Den invigdes den 23 augusti 1614.
Statyns äventyr från 1614
Den ursprungliga bronshästen hade sänts från Italien till Marie de Médicis av Cosme II av Medici och storhertig av Toscana. Fullbordad i början av mars 1611, skickades den först i början av november 1613 med ett skepp från Livorno, som förliste utanför Savona. Statyn låg på havets botten i en månad "och kunde endast återhämtas med stora svårigheter och till stora kostnader".
År 1628 placerades fem reliefer av Barthélemy Tremblay och Thomas Boudin, föreställande slagen vid Arques och Ivry, intåget i Paris, belägringen av Amiens och intagandet av Montmélian.
År 1635 ersattes de tidigare tillfälliga inskriptionerna på statyns piedestal och på ett metallstaket runt monumentet med definitiva inskriptioner (från den tiden). De framhävde Ludvig XIII och kardinal Richelieu och utelämnade Marie de Médicis roll, som hennes son då hade landsförvisat.

Statyn störtades under den franska revolutionen den 12 augusti 1792. De fångenskapsstatyer som omgav den centrala hästen bevarades och finns idag på Louvren.
Förgänglig staty från 1814: den andra statyn
Den 3 maj 1814, i samband med återkomsten av Ludvig XVIII, uppfördes en tillfällig "ersättningsstaty" av Henri-Victor Roguier utifrån en avgjutning i gips av en av hästarna från Brandeburgportens quadriga. Den senare hade rövats av Napoleon 1806, förvarats – utan bestämt ändamål – på Menus-Plaisirs och sedan återtagits av preussarna 1814. Sockeln till detta förgängliga monument bar inskriptionen: "Ludvigs återkomst återupplivar Henri".
Den tredje statyn från 1818, den som står där idag
Den nuvarande statyn är skapad av skulptören François-Frédéric Lemot, som inspirerats av de få bevarade originaldelarna (numera på Carnavaletmuseet) och kanske av det huvud som idag finns i en privat samling.

Monumentet är en ryttarstaty i brons föreställande Frankrikes kung Henrik IV i rustning, krönt med lagerblad och hållande en liljekrona i höger hand. Henrik IV blickar mot Quai des Orfèvres, medan hästen vänder huvudet mot Quai de l’Horloge.
Statyn står på en piedestal vars sidor är prydda med reliefer.

På piedestalens framsida är följande inskription ingraverad på latin:

HENRICI MAGNI
PATERNO IN POPVLVM ANIMO
NOTISSIMI PRINCIPIS
SACRAM EFFIGIEM
CIVILES INTER TVMVLTVS
GALLIA INDIGNANTE DEIECTAM
POST OPTATVM LVDOVICI XVIII REDITIM
EX OMNIBVS ORDINIBVS CIVES
AERE COLLATO RESTITVERVNT
NEC NON ET ELOGIVM
CVM EFFIGIE SIMVL ABOLITIVM
LAPIDI RVRSVS INSCRIBI
CVRAVERVNT
D D
DIE XXV MENS AUG MDCCCXVIII

vilket betyder

« Den heliga bilden av den mycket berömde kungen Henrik den store, som varit en fader för sitt folk, störtades under revolutionen till Frankrikes stora förtret. Efter den efterlängtade återkomsten av Ludvig XVIII förenade sig medborgare av alla klasser för att återställa den, liksom den hedrande inskriften som förstörts tillsammans med statyn, vilken de lät hugga in i stenen på nytt. Uppfört den 25 augusti 1818. »

På sockelns baksida är följande inskrift ingraverad:

« ERRICO - IV
GALLIARVM - IMPERATORI - NAVAR . R.
LVDOVICVS - XIII - FILIVS - EIVS
OPVS - INCHOATVM - ET - INTERMISSVM
PRO - DIGNITATE - PIETATIS - ET - IMPERII
PLENIVS - ET - AMPLIVS - ABSOLVIT
EMIN - D - C - RICHELIVS
COMMVNE - VOTVM - POPVLIS - PROMOVIT
SVPER - ILLVSTR - VIRI
DE - BVLLION - BOVTILLIER - P - AERARII - F
FACIENDVM - CVRAVERVNT
MDCXXXV »

dvs.: « Till Henrik IV, kejsare av Gallien och kung av Navarra, fullbordade hans son Ludvig XIII detta monument, påbörjat men avbrutet, och fullbordade och utvidgade det, till sin faders fromhet och kungliga makt till ära. Kardinalen hertigen av Richelieu, framstående, lät det fortsätta enligt folkets gemensamma önskan, medan de berömda herrarna De Bullion och Boutillier, generaldirektörer för finanserna, såg till dess genomförande. 1635. »

Statyn av Henrik IV: en hemlighetsfull kista?

Statyn invigdes den 25 augusti 1818. Vid denna nya installation placerades flera föremål inuti statyn. Det rörde sig om dokument på pergament som berörde statyns invigning, tjugosex medaljer och tre böcker tillägnade Henrik IV. Allt detta förvarades i hästens buk och bevaras idag i Järnskrinssamlingen på Nationella arkiven, Musée d’Histoire de France. Här är listan över de arton föremålen enligt Nationella arkivens klassificering:

AE/I/15bis/1/1 till 6 – Blylåda med träkärna som innehållit pergamenten rörande invigningen av Henrik IV:s staty på Pont-Neuf och dokument på pergament.
AE/I/15bis/2/1 till 2 – Blylåda med träkärna som innehållit *Kungliga besparingar* av Maximilien de Béthune, hertig av Sully, 2 band in-folio bundna av Simier, kungens bokbindare, rött kalvskinn med förgyllningar, vapen av Frankrike.
AE/I/15bis/3/1 till 2 – Blylåda med träkärna som innehållit Voltaires *Henriaden*, exemplar på veläng bundet av René Simier, i blått marokäng, »med snörhål, fack och vapen av Frankrike«. Bokbandet har försvunnit, antingen genom förruttnelse eller genom att det limmats fast vid ena sidan av träboxen.
AE/I/15bis/4/1 till 3 – Blylåda med träkärna som innehållit *Historien om konung Henrik den store*, av Hardouin de Péréfixe, Renouard, Paris, 1816, 1 band in-8° bundet av Simier, kungens bokbindare, i grönt marokäng, med snörhål och förgylld snitt. Bandet i utmärkt skick, vackert utförande, samt tjugosex medaljer (silver, brons och platina).
AE/I/15bis/5/1 till 5 – Fyra cylindriska lådor (av tenn eller trä) och en pergamentrulle.

Statyn klassades som historiskt minnesmärke 1992.
En kuriositet kopplad till en annan historia om Henri IV:s staty
Det är kanske vid foten av Henri IV:s staty som det allra första fotografiet av en människa togs. Daguerreotypin (7,2 x 10 cm) av Pont-Neuf, utförd av Daguerre och Fordos och bevarad på Musée des Arts et Métiers, visar i sin nedre del bilden av två personer liggande (möjligen arbetare som underhöll statyn). Denna bild skulle således vara äldre än den på boulevard du Temple, där en skoputsare syns och som anses vara den första fotografiet av en människa.