Rond-Point des Champs-Élysées – Teater, originala underhållningshistorier, skapelser och provföreställningar

Teatern Rond-Point ligger ett stenkast från Jardin des Champs-Élysées och inte långt från Théâtre des Champs-Élysées.

Invigd 1839 var den så kallade "rotundan av Hittorff" (en cirkulär paviljong krönt av en kupol) en del av utställningsbyggnaderna vid Världsutställningen 1855 innan den revs året därpå.
Teatern Rond-Points utveckling: från "Panorama national" till "Palais des Glaces"
Rotundan ersattes av ett "Panorama". Det handlade om en stor 360-gradersmålning, som huvudsakligen producerades mellan slutet av 1700-talet och början av 1900-talet. Den var monterad på innerväggen av en rotonde och skapade en illusion av verklighet tack vare perspektiv- och trompe-l’oeil-effekter. Byggnaden som huserade den kallades också panorama, eller ibland cyklorama.
Ett nytt panorama, kallat Panorama National, uppfördes av arkitekten Gabriel Davioud vid hörnet av avenue d’Antin (idag avenue Franklin-D.-Roosevelt) och Champs-Élysées. Målaren Jean-Charles Langlois (1789–1870) var konstnärlig ledare; inrättningen invigdes den 1 augusti 1860.

I december 1893 blev Rotundan i Panorama National till Palais des Glaces (en spegelsal med förvrängande speglar), en av Paris mest omtyckta attraktioner under Belle Époque, och var verksam fram till slutet av 1970-talet.
Teatern Rond-Points teatrala inriktning
1981 tvingades Madeleine Renaud och Jean-Louis Barraults teatertrupp lämna den gamla järnvägsstationen d’Orsay, som skulle bli Musée d’Orsay som vi känner det idag. Kompaniet Renaud-Barrault flyttade då till Théâtre du Rond-Point. Rotundan tömdes och ombyggdes. Teatern öppnade igen i mars 1981 med en föreställning av Jean-Louis Barrault, *L’Amour de l’amour*, baserad på texter av Apuleius, La Fontaine och Molière.

Från 1981 till 1991 presenterade Théâtre du Rond-Point samtida verk (Marguerite Duras, Nathalie Sarraute, Samuel Beckett, Yukio Mishima) liksom traditionella österländska föreställningar (thailändskt Ramayana, javanesiskt opera, musik).

Teatern Rond-Points nya era: samtida skapande
Sedan 2002 leds teatern av Jean-Michel Ribes, som gjort den till en central plats för samtida skapande genom att endast uppföra och presentera levande författare. Teatern har tre salar: salle Renaud-Barrault, salle Jean Tardieu och salle Roland Topor.

Théâtre du Rond-Point får också bidrag från Kulturdepartementet och Paris stad.
Vents contraires: en "extra sal" till Théâtre du Rond-Point
I maj 2010 lanserade Jean-Michel Ribes och Jean-Daniel Magnin Ventscontraires.net, Europas första online-media som drivs av en kulturell teater. Den ursprungliga idén var att skapa en "fjärde virtuell sal" där konstnärer som inte kunde framträda på Rond-Points scener (författare, tecknare, videokreatörer med flera) kunde uttrycka sig i den glädjefulla subversiva anda som präglat teatern i 13 år.

För att läsa mer

Fortsätt längs avenue de Sèvres fram till Champs-Élysées och sväng sedan in på avenue de Marigny till vänster.